Konsumtionslån
Lån och krediter som inte är bolån brukar kallas för konsumtionskrediter eller konsumtionslån. Det finns många olika slags konsumtionslån.
Konsumtionslån kan också kallas blancolån, privatlån eller snabblån. Ett annat exempel är lån du tar för att finansiera ett bilköp, Mindre uppenbart är kanske att delbetalning, avbetalning, kreditkort och kontokrediter också är konsumtionslån. Liksom betalning mot faktura, eftersom du inte betalar direkt utan får ett uppskov fram till en viss förfallodag.
Kostnader för konsumtionslån
Räntor och avgifter på konsumtionslån varierar ganska mycket mellan olika långivare. Räntan kan vara individuell beroende på din kreditvärdighet men det finns ett tak för hur hög den får vara.
I reklam för lån med invididuell ränta kan räntan skrivas som ränta från en viss procentsats eller som en möjlig procentsats inom ett spann. Vilken ränta du får på ditt lån bestämmer långivaren efter att ha gjort sin kreditprövning.
På kreditkort och delbetalningserbjudanden brukar däremot samma ränta gälla för alla kunder.
Läs mer om regler för räntor och avgifter.
Räntan är en kostnad
Gemensamt för de flesta konsumtionskrediter är att räntan brukar vara rörlig och den kan därför både höjas och sänkas under lånetiden. Räntan får inte vara mer än 20 procentenheter över referensräntan.
Hur dyrt ditt lån blir innan du har betalat tillbaka allt beror på hur hög räntan är, vilka eventuella avgifter som tillkommer och hur lång återbetalningstiden är. För att jämföra olika lån ska du titta på den effektiva räntan. I den effektiva räntan ingår inte bara själva räntan utan också alla tillkommande avgifter. Men ta också reda på hur mycket lånet kommer att kosta totalt.
Titta på den totala kostnaden för lånet
Kontrollera hur mycket du totalt ska betala i räntor och avgifter under hela lånetiden. Den uppgiften ska framgå av ditt låneerbjudande.
En lång återbetalningstid gör lånet dyrare, eftersom du måste betala räntor och avgifter under en längre tid. Du kan räkna på och jämföra olika återbetalningstider i vår Lånekalkyl.
Exempel
Du lånar 100 000 kr, räntan är 12 % och du betalar varje månad en aviavgift på 29 kr, lånet är ett annuitetslån.
Återbetalningstid 5 år – du betalar 2 253 kr per månad.
Totalt betalar du tillbaka 135 207 kr.Återbetalningstid 10 år – du betalar 1 464 kr per månad.
Totalt betalar du tillbaka 175 645 kr.
Det finns ett tak för hur mycket du behöver betala för ett lån. Kostnaden du betalar genom räntor och avgifter får inte överstiga lånebeloppet.
Innan det generella kostnadstaket och den lagstadgade maxräntan infördes så gällde särskilda regler för så kallade högkostnadskrediter.
Högkostnadskrediter avser lån tagna efter den 1 september 2018 med en effektiv ränta som är minst 30 procentenheter över referensräntan. Sådana krediter är inte längre tillåtna men reglerna gäller för lån som är tagna fram till och med den 28 februari 2025.
Särskilda regler
För högkostnadskrediter finns särskilda regler för hur hög räntan och olika tillkommande kostnader får vara. Har du en högkostnadskredit gäller följande regler:
Den nominella räntan får högst vara 40 procentenheter över den så kallade referensräntan.
Dröjsmålsräntan får också högst vara 40 procentenheter över referensräntan.
Ett kostnadstak innebär att det du betalar i räntor och avgifter högst får motsvara det belopp du lånar.
Om du skulle bli sen med att betala är det inte tillåtet att ta ut engångsavgifter som dröjsmålsavgift eller förseningsavgift – enbart dröjsmålsränta. Påminnelseavgifter och inkassoavgifter är tillåtna men ingår i kostnadstaket.
Lånet får enbart förlängas en gång mot en kostnad.
Svenska bankföreningen har gett ut en branschkod som syftar till att bidra till god kreditgivningssed inom området konsumentkrediter. Koden gäller alla konsumentkrediter inklusive kortkrediter, men inte bolån.
Koden innehåller bland annat riktlinjer för ränta och avgifter, marknadsföring, fakturor, omläggning av krediter och hur banken bör agera när konsumenten inte kan betala.
Vanliga frågor
I undantagsfall kan det vara möjligt att bli betalningsbefriad från ett lån när långivaren gjort en bristfällig kreditprövning, dvs har beviljat dig ett lån som du inte hade förutsättningar att betala tillbaka. En sådan betalningsbefrielse kan gälla för hela eller delar av lånet och grundas på en bestämmelse i avtalslagen (1915:218: 36 §). Enligt den bestämmelsen kan man jämka ett avtalsvillkor eller ett avtal eller bortse från det om det är oskäligt, till exempel på grund av avtalets innehåll eller omständigheterna då avtalet skrevs. Vid bedömningen utgår man från din ekonomiska situation när du fick lånet. Händelser som inträffat senare, exempelvis arbetslöshet, och som långivaren inte kunde förutse när lånet beviljades, har ingen betydelse.
Det är mycket svårt att få betalningsskyldigheten nedsatt på grund av bristande kreditprövning. Utgångspunkten är att den som ansöker om ett lån själv kan bedöma om det är möjligt att klara av det. Det är också låntagaren som själv bestämmer över sina ekonomiska resurser och över vilka risker man vill ta som lånesökande.