Hoppa till innehåll

Ränta och avgifter

När du tar ett lån betalar du ränta på lånet. Räntan är det pris du betalar för att få låna. Ibland tillkommer också avgifter, till exempel uppläggningsavgift och aviavgift.

Den ränta som står i ditt låneerbjudande eller ditt låneavtal är en årsränta, alltså vad du i procent betalar på skulden per år. För att få fram vad du betalar i ränta per månad delar du räntekostnaden för hela året med 12.

Till exempel: Om du har en skuld på 100 000 kr och den angivna räntan är 5 procent så betalar du 5 000 kr i ränta per år. Per månad blir det cirka 417 kr.

För lån tagna från och med den 1 mars 2025 får det du betalar i räntor och avgifter högst motsvara det belopp du lånar.

Vad gäller för låneräntor?

När det kommer till räntor finns det både lagar och begrepp som är bra för dig som konsument att känna till och förstå.

  • Räntesatsen på lånet beror på vilken risk långivaren tycker att det är att låna ut pengar till dig. Den risken beror på din återbetalningsförmåga och vilken säkerhet du kan ställa för lånet. Ju bättre dessa faktorer är, desto lägre kan räntan bli. Räntan betalas vanligtvis vid slutet av varje månad eller kvartal.

    Räntan du betalar är en kostnad för lånet. För lån tagna från och med den 1 mars 2025 finns ett kostnadstak som begränsar hur mycket du behöver betala för ditt lån. Kostnadstaket gäller inte för bolån.

    Långivare får inte ta vilken ränta som helst

    Det finns ett tak för hur hög ränta en långivare får ta för ett lån. Den nominella räntan får inte vara högre än 20 procentenheter över referensräntan.

    Begränsningarna av vilken ränta en kreditgivare får ta trädde i kraft den 1 mars 2025. För lån tagna innan dess var utgångspunkten att räntesättningen var fri. Då var det bara så kallade högkostnadskrediter som hade ett räntetak. I och med lagändringen omfattas i princip alla krediter tagna efter den 1 mars 2025 av ett räntetak.

  • Med den nominella räntan menas den ränta som långivaren tar ut för lånet. Det är den nominella räntan man använder för att räkna ut hur mycket du ska betala i kronor varje månad och år. Men för att du enkelt ska kunna jämföra vad ett lån kommer att kosta dig hos olika långivare måste långivarna också ange den effektiva räntan och visa med ett exempel. Den informationen ska de redovisa i både marknadsföring, förköpsinformation och i det enskilda låneavtalet.

    Effektiv ränta

    Den effektiva räntan visar den totala kostnaden för ett lån, uttryckt som en årsränta i procent. Den effektiva räntan används som ett jämförpris mellan olika lån. Där ingår inte bara räntan utan också andra kostnader, till exempel uppläggningsavgift och aviavgifter. Därför är den effektiva räntan lite högre än den nominella. Den påverkas också av hur många betalningar du gör på lånet per år - månadsvis betalning ger högre effektiv ränta än kvartalsvis betalning.

    Eftersom alla kostnader för lånet ingår i den effektiva räntan ger den en mer rättvis bild av vad ett lån kostar, än om du bara tittar på den nominella räntan.

    Säg att du till exempel vill låna 100 000 kronor med rak amortering i fem år och med en ränta på 5 %. Lånet ska betalas varje månad. Med en uppläggningsavgift på 300 kr och en aviavgift på 25 kr blir den effektiva räntan 5,84 %.

    Regler om beräkning av effektiv ränta finns i en förordning.

    Hög effektiv ränta vid kortfristiga lån

    Även kortfristiga lån som till exempel sms-lån ska visa den effektiva räntan. De löper ju inte under ett år utan ska ju oftast återbetalas redan efter 30 till 90 dagar. Den effektiva räntan för de lånen blir därför oftast väldigt hög, flera hundra eller till och med tusen procent. Om det tillkommer en hög avgift, till exempel en hög uppläggningsavgift, gör det också att den effektiva räntan blir väldigt hög.

  • Räntan du betalar kan vara antingen fast eller rörlig.

    • Fast ränta innebär att räntesatsen är samma under hela räntebindningsperioden. Fast ränta erbjuds vanligen för bolån.

    • Rörlig ränta innebär att räntesatsen följer förändringarna på räntemarknaden.

    Vid konsumtionslån är räntan nästan alltid rörlig. För bolån erbjuds sällan helt rörlig ränta utan den kortaste bindningstiden brukar vara tre månader. I dagligt tal kallas dock ofta tremånadsräntan på bolån för rörlig ränta.

  • På lån med rörlig ränta kan räntan förändras över tiden. Långivaren får bara höja räntan om det står i avtalet och ska tillämpa ett villkor om ränteändringar på samma sätt till din förmån som till din nackdel.

    När har långivaren rätt att höja räntan?

    Har du rörlig ränta på ditt lån får långivaren höja räntan, men bara under vissa förutsättningar som framgår av 17 § konsumentkreditlagen.

    För det första måste rätten att ändra räntan stå i låneavtalet. För det andra är det bara av följande skäl som långivaren har rätt att höja räntan:

    • kreditpolitiska beslut,

    • ökade upplåningskostnader för långivaren, eller

    • andra kostnadsökningar som långivaren inte skäligen kunde förutse när avtalet ingicks.

    Enligt samma paragraf är långivaren skyldig att tillämpa ett villkor om ränteändringar på samma sätt till din förmån som till din nackdel.

    Har du en fast ränta på ditt lån får räntan inte höjas eller ändras under låneperioden.

    Om din ränta är kopplad till en referensränta får långivaren i stället
    informera om ränteändringen periodvis, exempelvis i samband med att du får en betalningsavi eller ett kontoutdrag. Men rätten att informera på detta sätt måste vara avtalad, den nya referensräntan måste ha offentliggjorts och den aktuella nivån på referensräntan måste alltid finnas tillgänglig hos långivaren.

    Långivaren ska informera

    Innan en rörlig ränta ändras måste långivaren informera dig om ränteändringen. En underrättelse om ändrad ränta ska du få i ett skriftligt meddelande (i pappersform) eller i elektronisk form, under förutsättning att det är läsbart och varaktigt och tillgängligt för dig, exempelvis via e-post. Informationen kan också lämnas via långivarens hemsida om det är möjligt att lagra informationen i ursprungligt skick, så att du kan ha tillgång till den så länge informationen är relevant.

    Det är alltså inte tillräckligt att långivaren informerar genom annonser. En särskild regel gäller för bolån – då räcker det att långivaren annonserar om ränteändringen och sedan informerar dig personligen i samband med nästa avi eller kontoutdrag.

  • Kontraktsränta (kallas även limitränta, kreditavgift, årsavgift) är en viss procentsats av det beviljade låneutrymmet som du betalar oavsett om du utnyttjar låneutrymmet eller inte.

    Kontraktsräntan betalas vanligtvis för ett år i förskott och om du säger upp lånet i förväg ska du få tillbaka den kontraktsränta som du inte utnyttjat. Om lånet avslutas efter tre månader ska alltså tre fjärdedelar av årets kontraktsränta återbetalas. Utöver kontraktsräntan tillkommer som vanligt ränta på den del av krediten som utnyttjas.

  • Avgifter för lånet, exempelvis aviavgifter eller uppläggningsavgifter, får bara tas ut om de är avtalade och om avgiften avser kostnader som långivaren har för lånet.

    När får avgifter höjas?

    En avgift för lånet får bara höjas om det framgår av ditt avtal att långivaren har rätt att höja. Dessutom får avgiften höjas endast om de kostnader som avgiften ska täcka har ökat.

    Om ditt lån är taget den 1 mars 2025 eller senare så omfattas i princip samtliga avgifter av kostnadstaket. Eventuella kostnader för Kronofogdens hantering omfattas inte.

    Har jag rätt till information innan höjning?

    Gäller det en kontokredit måste långivaren informera dig om en avgiftshöjning innan den börjar gälla, men för andra slags lån finns inget krav på att du ska få information om ändringen i förväg.

    Lagreglerad uppläggningsavgift

    För lån tagna från och med den 1 mars 2025 finns ett tak för hur hög uppläggningsavgiften får vara. Uppläggningsavgiften för ett lån får inte vara mer än 1 procentenhet av det så kallade prisbasbeloppet. Det framgår av 19 c § konsumentkreditlagen.

  • Om du är sen med en betalning kan det tillkomma avgifter för krediten. De flesta påminnelseavgifter omfattas av kostnadstaket. Det framgår av 19 b § konsumentkreditlagen. Undantaget är avgifter och kostnader för lån som går till kronofogden.

    Påminnelse

    Företagen kan ha olika rutiner om du inte kan betala tillbaka ditt lån. Det vanligaste är att du först får en påminnelse på den obetalda fakturan men det finns inget krav på att de måste skicka en påminnelse.

    Om en påminnelse skickas tillkommer en påminnelseavgift.

    Inkasso

    Sedan skickas ärendet till inkasso och då tillkommer en inkassoavgift om 180 kronor. Avgiften är lagreglerad och framgår av 4 § lag om ersättning för inkassokostnader m.m.

    Kronofogden

    Nästa steg är att ärendet skickas vidare till Kronofogden för indrivning. Då tillkommer ytterligare kostnader. Kostnader hos Kronofogden ingår inte i kostnadstaket.

  • Den ränta du har betalat under ett år för ett lån med säkerhet är avdragsgill i deklarationen. Avdraget gäller inte för konsumtionslån, alltså lån som tas utan säkerhet. Mer information finns på Skatteverkets webbplats.

Vad tycker du om den här sidan?
Vad tycker du om den här sidan?