Råkat ut för kortbedrägeri eller andra obehöriga transaktioner
Om någon tar pengar från ditt konto utan ditt medgivande, är huvudregeln att du inte ska behöva stå för något belopp själv. Men det finns vissa situationer där du riskerar att själv bli betalningsskyldig.
Även om du blivit bestulen eller utsatt för bedrägeri kan du själv få stå för obehöriga uttag som skett från ditt konto. Till exempel om du inte skyddat din kortkod eller lämnat ditt kort obevakat. Eller om du blivit utsatt för ett telefonbedrägeri och lurats att släppa in någon obehörig i din internetbank. Då anses du ha varit grovt oaktsam eller särskilt klandervärd.
Spoofing och phishing - telefonbedrägerier och nätfiske
Det är väl känt att det finns bedragare som på olika sätt vill komma åt dina konton, kortuppgifter och koder.
Telefonbedrägerier är numera tyvärr vanligt förekommande. Skickliga bedragare ringer på telefon och låtsas vara från banken eller från ett företag eller myndighet och försöker förmå dig att logga in på din internetbank. Väl inne länsar bedragaren dina konton och swishar iväg pengarna. Ibland använder bedragaren bankens riktiga nummer så att telefonsamtalen ser ut att komma från banken. Fenomenet kallas spoofing.
Ett annat sätt som bedragare använder sig av är nätfiske eller lösenordsfiske som ofta kallas phishing. Du får ett mail eller sms som ser ut att komma från banken och du uppmanas att logga in. Det som händer är att du dirigeras till en annan sida och dina kortuppgifter och koder sparas ner av bedragarna.
Spoofing
Bedragare ringer upp och använder sig av banker, myndigheter och organisationers riktiga telefonnummer.
Telefonbedrägerier är numera tyvärr vanligt förekommande. Skickliga bedragare ringer på telefon och låtsas vara från banken eller från ett företag eller myndighet och försöker förmå dig att logga in på din internetbank. Väl inne länsar bedragaren dina konton och swishar iväg pengarna. Ibland använder bedragaren bankens riktiga nummer så att telefonsamtalen ser ut att komma från banken.
Bedragaren som ringer säger att det pågår oegentligheter på ditt konto och du uppmanas att logga in på din internetbank. När du gör det släpper du in bedragaren i din internetbank. Du luras därefter inte sällan att öppna ett nytt Mobilt Bank-ID som bedragaren använder för att skapa ett nytt Swish-konto och därefter swishar bedragaren i väg de pengar som finns på dina olika konton i banken. Det har i många fall uppgått till mycket stora belopp.
Phishing
Phising kallas också lösenordsfiske och syftar till att komma över lösenord och koder.
Du får ett mail eller sms som ser ut att komma från banken och du uppmanas att logga in. Det som händer är att du dirigeras till en annan sida och dina kortuppgifter och koder sparas ner av bedragarna. Phishing-mailen är av mycket varierande kvalitet, vissa kan vara mycket skickligt gjorda.
Ibland, särskilt om det falska meddelandet ska verka komma från ett företag som man lämnat sina kortuppgifter till, som till exempel Spotify, Paypal eller Netflix, formuleras ofta meddelandet som att det rör sig om en vanlig uppdatering.
Om du får ett mail leder den länk som du uppmanas att använda dock inte till din bank utan till en falsk sida.
Phishing sker också per telefon när någon okänd person ringer och låter påskina att din dator är under attack och att han eller hon behöver dina kontouppgifter och lösenord för att säkra ditt konto alternativt att personen behöver få fjärrstyra din dator.
Du blir betalningsskyldig
Du får ofta själv stå för hela eller delar av beloppet.
Om du har lämnat ut kortuppgifter via ett phishingmail har du enligt Allmänna reklamationsnämndens, ARN:s, praxis agerat grovt oaktsamt och då har konsumenter själva fått stå för 12 000 kr. Om du lämnat ut flera inloggningskoder via sociala medier eller låtit någon okänd person fjärrstyra din dator har ARN slagit fast att konsumenterna till och med har agerat särskilt klandervärt. De har då fått stå för hela beloppet.
Vanliga frågor
Ja, i ett sådant fall kan du själv få stå för de obehöriga uttag som gjorts. Allmänna reklamationsnämnden – som prövar tvister mellan konsumenter och bland annat banker – har i flera avgöranden slagit fast att det är att betrakta som grovt oaktsamt att lämna kvar sitt kort utan uppsikt, exempelvis på ett hotellrum. Det gäller även om hotellrummet har varit låst. Däremot är det inte att betrakta som grovt oaktsamt att lämna sitt kort på hotellrummet om man låser in kortet i en safetybox.
Ansvaret för obehöriga uttag när man har förlorat sitt kort regleras i betaltjänstlagen . Enligt lagen är du skyldig att
skydda de personliga behörighetsfunktioner som är knutna till kortet
snarast anmäla till betaltjänstleverantören när du fått veta att kortet har kommit bort eller använts obehörigen
i övrigt följa de villkor som enligt avtalet gäller för användning av kortet.
Om det har skett obehöriga uttag för att du inte skyddat din personliga behörighetsfunktion, t.ex. din kod, får du stå för beloppet upp till högst 400 kr. Har du på ett grovt oaktsamt sätt inte följt dina skyldigheter enligt punkterna ovan får du svara för uttagen upp till högst 12 000 kr. Skulle du ha agerat särskilt klandervärt finns det ingen max-gräns för vad du ansvarar för.
När en kortinnehavare lämnat kvar sitt kort i väska eller i kläder, t.ex. i en garderob eller ett kontorsrum, så har Allmänna reklamationsnämnden alltid ansett detta vara grovt oaktsamt med påföljd att kortägaren själv fått ta ansvar för de obehöriga uttagen. Reglerna för så kallade obehöriga uttag finns i betaltjänstlagen. Efter att du spärrat ditt kort blir du inte ansvarig för eventuella uttag eller köp som gjorts av någon annan. Men innan du spärrat blir du ansvarig för beloppen, helt eller delvis. Det gäller om du
1. inte skyddat din personliga kod,
2. inte snarast spärrat kortet efter att du fått vetskap om att kortet kommit bort eller använts av någon annan, eller
3. inte följt de villkor som står i ditt kortavtal om hur du får hantera och använda ditt kort.
En bedragare har till exempel hackat någons Facebook-konto och kontaktar den personens vänner eller så verkar personen vara en vän till en vän. Ofta låtsas bedragaren behöva låna koder från dig för att göra ett akut bankärende men saknar sin egen säkerhetsdosa. I själva verket har bedragaren tagit reda på ditt personnummer och försöker logga in på din internetbank.