Råkat ut för kortbedrägeri eller andra obehöriga transaktioner
Om någon tar pengar från ditt konto utan ditt medgivande, är huvudregeln att du inte ska behöva stå för något belopp själv. Men det finns vissa situationer där du riskerar att själv bli betalningsskyldig.
Även om du blivit bestulen eller utsatt för bedrägeri kan du själv få stå för obehöriga uttag som skett från ditt konto. Till exempel om du inte skyddat din kortkod eller lämnat ditt kort obevakat. Eller om du blivit utsatt för ett telefonbedrägeri och lurats att släppa in någon obehörig i din internetbank. Då anses du ha varit grovt oaktsam eller särskilt klandervärd.
Så gör du om du råkat ut för obehöriga uttag
Gör en spärranmälan
Det första du ska göra om du märker att ditt kort är borta eller att något annat betalningsinstrument har använts olovligen är att kontakta banken och spärra kortet eller betalningsinstrument.
Om du dröjer med att spärranmäla kan du själv bli betalningsskyldig för de obehöriga uttagen.
Du har inte särskilt gott om tid på dig att kontakta banken när du upptäcker att du saknar ditt kort. Du ska i princip kontakta banken omedelbart. Det finns situationer då man kan behöva ha lite längre tid på sig att spärranmäla sitt kort till banken, bland annat vid bostadsinbrott eller om man förlorar kortet utomlands.
Reklamera till banken
Så snart som möjligt ska du kontakta banken och reklamera de obehöriga uttagen. Det första banken gör när du lämnat in en reklamation är att avgöra om uttaget ska anses vara obehörigt eller inte. Det är bara obehöriga uttag som omfattas av ansvarsreglerna i lagen.
Du ska lämna in en kortreklamation så snart det är möjligt efter det att du fick vetskap om de obehöriga transaktionerna. Ett riktmärke kan vara inom två månader från det att du fick vetskap om transaktionen. I alla fall måste du reklamera till banken senast 13 månader från det att transaktionen genomfördes. Om du inte reklamerar i tid förlorar du möjligheten att göra ditt klagomål gällande och du får själv stå för hela beloppet.
Det är betaltjänstleverantören, alltså banken eller kortutgivaren, som har bevisbördan för att transaktionen har genomförts på ett formellt korrekt sätt, alltså med rätt kod eller motsvarande och att det inte rört sig om något tekniskt fel.
Det är du som konsument som ska visa att det är antagligt att det är någon annan än du som gjort uttaget eller köpet. Om det gäller uttag som gjorts med kort uppstår i praktiken bara den frågan om du varken har blivit bestulen eller tappat kortet utan har kortet kvar. Om det gjorts uttag från ditt konto, till exempel efter ett telefonbedrägeri, så ska du visa att det är antagligt att det är någon utomstående som gjort uttagen från din internetbank.
Under tiden som banken behandlar din reklamation ska banken som huvudregel snarast återställa balansen på ditt konto. Det innebär dock inte att du kan räkna med att få behålla pengarna. Om banken kommer fram till att du är betalningsansvarig för transaktionerna så måste du betala tillbaka beloppet.
Definitioner i betaltjänstlagen
I betaltjänstlagen talas det bland annat om kontohavare, betaltjänstleverantör, betalningsinstrument och personliga behörighetsfunktioner.
Kontohavare är kunden, alltså du.
Betaltjänstleverantören är den hos vem du har ditt konto, alltså typiskt sett din bank.
Betalningsinstrument är till exempel ditt kontokort, antingen ett debetkort där dina köp dras direkt från ditt konto eller ett kreditkort där du får en räkning på de köp som du gjort under en period. Men ett betalningsinstrument kan också vara ett annat personligt instrument eller personlig rutin som används för att initiera en betalningsorder, till exempel ett bankID eller koddosa.
Med personliga behörighetsfunktioner menas en personligt anpassad funktion som betaltjänstleverantören tillhandahåller betaltjänstanvändaren för autentiseringsändamål, eller lite enklare uttryckt, det du använder för att bevisa att du är du.
Godkänt med stark kundautentisering – tvåfaktorsidentifiering
En nyhet i betaltjänstlagens regler om obehöriga transaktioner är att betaltjänstleverantörer i princip måste kräva att du ska godkänna en transaktion med stark kundautentisering.
Om betaltjänstleverantören inte krävt godkännande av en transaktion med stark kundautentisering så kan du inte bli ansvarig om någon annan använder dina kortuppgifter eller liknande för att göra obehöriga köp. Bara om du själv på ett ohederligt sätt medverkat till den obehöriga transaktionen får du själv stå för den.
Ett annat uttryck är tvåfaktorsidentifiering. Det innebär i korthet att du måste använda minst två, av varandra oberoende, enheter för att bekräfta ditt köp eller uttag, till exempel ditt kort och din kod eller dina kortuppgifter och ditt tumavtryck.
I lagtexten uttrycks det så att det rör sig om en autentisering som grundas på användning av två eller flera komponenter, kategoriserade som kunskap (något som bara användaren vet), innehav (något som bara användaren har) och unik egenskap (något som användaren är), som är fristående från varandra så att det förhållandet att någon har kommit över en av komponenterna inte äventyrar de andra komponenternas tillförlitlighet, och som är utformad för att skydda autentiseringsuppgifterna mot obehörig åtkomst.
Vanliga frågor
Ja, i ett sådant fall kan du själv få stå för de obehöriga uttag som gjorts. Allmänna reklamationsnämnden – som prövar tvister mellan konsumenter och bland annat banker – har i flera avgöranden slagit fast att det är att betrakta som grovt oaktsamt att lämna kvar sitt kort utan uppsikt, exempelvis på ett hotellrum. Det gäller även om hotellrummet har varit låst. Däremot är det inte att betrakta som grovt oaktsamt att lämna sitt kort på hotellrummet om man låser in kortet i en safetybox.
Ansvaret för obehöriga uttag när man har förlorat sitt kort regleras i betaltjänstlagen . Enligt lagen är du skyldig att
skydda de personliga behörighetsfunktioner som är knutna till kortet
snarast anmäla till betaltjänstleverantören när du fått veta att kortet har kommit bort eller använts obehörigen
i övrigt följa de villkor som enligt avtalet gäller för användning av kortet.
Om det har skett obehöriga uttag för att du inte skyddat din personliga behörighetsfunktion, t.ex. din kod, får du stå för beloppet upp till högst 400 kr. Har du på ett grovt oaktsamt sätt inte följt dina skyldigheter enligt punkterna ovan får du svara för uttagen upp till högst 12 000 kr. Skulle du ha agerat särskilt klandervärt finns det ingen max-gräns för vad du ansvarar för.
När en kortinnehavare lämnat kvar sitt kort i väska eller i kläder, t.ex. i en garderob eller ett kontorsrum, så har Allmänna reklamationsnämnden alltid ansett detta vara grovt oaktsamt med påföljd att kortägaren själv fått ta ansvar för de obehöriga uttagen. Reglerna för så kallade obehöriga uttag finns i betaltjänstlagen. Efter att du spärrat ditt kort blir du inte ansvarig för eventuella uttag eller köp som gjorts av någon annan. Men innan du spärrat blir du ansvarig för beloppen, helt eller delvis. Det gäller om du
1. inte skyddat din personliga kod,
2. inte snarast spärrat kortet efter att du fått vetskap om att kortet kommit bort eller använts av någon annan, eller
3. inte följt de villkor som står i ditt kortavtal om hur du får hantera och använda ditt kort.