Penningtvätt – regler inom bank och finans
Vad tjänar du? Var kommer dina pengar ifrån? Har du underlag som visar det? Det är frågor som konsumenter ofta får av banken. Andra har stött på praktiska problem och blivit nekade att öppna konton eller sätta in kontanter när de saknar svenska ID-handlingar eller inte kan redogöra för varifrån pengarna kommer.
Bakgrunden till sådana frågor och kontroller är den så kallade Penningtvättslagen. Enligt den lagen är banker och många andra företag, tvungna att motverka att deras system missbrukas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
En stor del av det arbetet består i att de måste veta vilka deras kunder är, var deras pengar kommer ifrån och varför de vill genomföra sina transaktioner. Det kallas för kundkännedom och banken måste ha tillräcklig kundkännedom för att kunna hantera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism. Arbetet ska dock anpassas till risken för att deras system missbrukas.
Banker och finansiella institut måste uppnå kundkännedom
Lagen om penningtvätt ställer krav på att företag som omfattas av penningtvättslagen, till exempel banker, ska vidta åtgärder för att uppnå kundkännedom. Det innebär för dig som konsument att de åtminstone ska göra en id-kontroll och ställa frågor om dina affärers syfte och art.
Företaget får helt enkelt inte vare sig gå in i avtal eller utföra enstaka transaktioner åt en kund om de inte kan uppnå tillräcklig kundkännedom. Skulle en affärsförbindelse redan ha inletts så ska den avslutas om de inte uppnår tillräcklig kundkännedom.
Banker och försäkringsbolag måste uppnå tillräcklig kundkännedom
Företag som omfattas av penningtvättslagen, till exempel banker och försäkringsbolag, ska vidta åtgärder för att uppnå kundkännedom. För dig som konsument innebär det att de åtminstone ska göra en id-kontroll och ställa frågor om dina transaktioners syfte och art.
Företagen ska bedöma både sin egen verksamhet och den risk som kunden kan anses utgöra från ett riskperspektiv. Därefter ska de bestämma hur de ska uppnå tillräcklig kundkännedom utifrån ett riskbaserat förhållningssätt.
Om risken bedöms som låg till normal så ska företaget göra grundläggande kontroller, som id-kontroll och ställa frågor om affärens syfte och art. Men de ska också kontrollera om kunden är en person i så kallad politiskt utsatt ställning. Det kallas ofta för en PEP (Politically Exposed Person). Det kan vara en person som har, eller har haft, en viktig, offentlig funktion i en stat eller i ledningen för en internationell organisation. Du kan därför få frågor av företaget om du är politisk aktiv.
Företaget kan kontrollera din identitet genom till exempel
ett svenskt körkort,
ett svenskt pass
ett identitetskort utfärdat av en svensk myndighet
ett svenskt certifierat identitetskort.
Om du inte har en svensk identitetshandling kan du använda ditt pass eller någon annan identitetshandling som visar medborgarskap. Det ska vara utfärdat av en myndighet eller någon annan behörig utfärdare. Om du inte har några identitetshandlingar alls, kan företaget kontrollera din identitet på andra sätt, till exempel genom tillförlitliga dokument och kontroller som företaget själva får besluta om. Så identifierar du dig hos banken
Kunden ska kunna beskriva varför hen valt en speciell tjänst eller produkt, som till exempel ett betalkonto, fonder eller kapitalförsäkring, och hur kunden har tänkt att använda tjänsten eller produkten. Det här är viktigt, annars kan inte företaget följa upp och granska transaktioner i enlighet med lagen.
Även om du redan är kund i ett företag ska de löpande granska och dokumentera transaktioner. Det innebär att du löpande kan få frågor när du genomför olika transaktioner. Det finns inga fastslagna beloppsgränser för när företaget ska genomföra kontrollerna.
Den kundkännedom som företaget har om dig ska hållas aktuell. Det kan innebära att du får kompletterande frågor under kundrelationens gång.
Anledningar till närmare granskning
Om du börjar göra andra sorters transaktioner än vad du tidigare beskrivit för banken, kan det medföra att de gör en närmare granskning. Om du till exempel har angett att syftet med ett sparkonto är att spara pengar genom att månadsvis föra över pengar från ditt lönekonto, och det i stället kommer in stora insättningar från ett okänt konto i ett annat land, så kan det innebära frågor från bankens sida, Det är ju en skillnad från det angivna syftet.
Om banken bedömer att risken är stor för penningtvätt eller finansiering av terrorism så ska de skärpa kontrollerna för att uppnå tillräcklig kundkännedom. Det innebär att kontrollerna ska vara mer omfattande och kan innebära fler frågor och strängare krav på verifikationer.
Om banken misstänker att en transaktion kan innebära penningtvätt eller finansiering av terrorism ska de inte utföra den, utan anmäla händelsen till polisen. Företagen får inte meddela kunden att de gjort en sådan anmälan.
Banker tillämpar olika metoder för att uppnå kundkännedom. Det står inte exakt i lagen hur detta ska göras och det beskrivs så här i lagens förarbeten:
”Det ligger emellertid i sakens natur att ett riskbaserat förhållningssätt är förenat med viss osäkerhet om vad som t. ex. kan anses vara tillräckliga åtgärder för att uppnå kundkännedom i enskilda fall. Det faktum att det riskbaserade förhållningssättet kan skilja sig åt mellan olika verksamhetsutövare beroende på typ av verksamhet, kundkrets, storlek etc. gör emellertid att det inte är möjligt att närmare precisera hur tillämpningen i enskilda fall kommer att se ut eller vilka åtgärder som kan anses utgöra erforderliga åtgärder för att uppnå kundkännedom i enskilda fall. Den frågan får därför lämpligen hanteras av de behöriga tillsynsmyndigheterna, t. ex. genom utfärdande av föreskrifter.”
