Fonder
En fond består av olika värdepapper, exempelvis aktier eller obligationer. När du investerar i en fond innebär det att du köper andelar i den och blir delägare tillsammans med de andra fondägarna.
Fonder har olika risknivåer. En fond kan ge bra avkastning, men du kan också förlora pengar. Alla fonder förvaltas av fondbolag, som väljer ut vilka värdepapper som fonden ska investera i. En fond kan förvaltas aktivt eller passivt. Vid aktiv förvaltning lägger förvaltaren ned tid och omsorg på att analysera marknaden inför köp- och säljbeslut. När förvaltningen är passiv följer fonden enbart ett visst index.
Oavsett om fonden är aktiv eller passiv så betalar du oftast en avgift till fondbolaget. För att avgöra om en högre förvaltningsavgift är motiverad kan du kontrollera fondens aktivitetsgrad.
Välja fond
För att hitta en fond som passar dig ska du bland annat tänka igenom vilka värdepapper du får och hur länge du ska spara. Vilken risknivå har fonden, har du önskemål om hållbarhet och hur har den tidigare presterat?
Alla fonder som säljs till konsumenter ska ha ett aktuellt faktablad. Du ska få tillgång till faktabladet i god tid före ett eventuellt köp. Faktabladet ska innehålla basfakta om produkten och innan du väljer att investera i fonden ska du läsa igenom informationen och kontrollera att den stämmer överens med den tid du tänkt spara, den risk du är bredd att ta, den avkastning du kan räkna med, med mera.
Information för att välja fond
Innan du ska välja fond är det bra att ha koll på grundläggande begrepp och vilken information du har rätt att få.
Det finns lagkrav på att du ska få viss information om en fond. Den informationen hittar du i fondförvaltarens faktablad, informationsbroschyr och årsredovisning. Utöver lagkravet på information kan olika branschorganisationer sätta egna krav på vad deras medlemmar ska informera konsumenter om.
Fondfaktabladet
Faktabladet ska innehålla basinformation om fonden. Det ska vara på högst två sidor och vara uppbyggt på samma sätt för alla fonder. Faktabladet ska beskriva fondens placeringsinriktning, risk- och avkastningsprofil, avgifter och historisk avkastning.
Informationsbroschyren
Om du vill ha mer utförlig information om en fond eller vill jämföra olika fondförvaltares fonder hittar du den informationen i informationsbroschyren. Kraven på information beror på vilken fondtyp det är.
Uppgifter om fondbestämmelserna
Informationsbroschyren ska innehålla tillräckligt med uppgifter för att du ska få en förståelse för risken med att investera i fonden. Du ska få uppgifter om fondbestämmelserna, det vill säga reglerna för fonden, som har bestämts av förvaltaren. En bestämmelse kan till exempel vara vad som gäller vid stängning av fonden, vid extraordinära förhållanden eller ansvarsbegränsning vid skada.
Tillgångar som får ingå i fonden
Du ska också kunna läsa om vilka tillgångsslag fonden får investera i och om olika derivat som optioner, terminer, warranter och swappar får ingå i fonden. Om fonden får investera i derivat ska förvaltaren skriva vad syftet är med att investera i dem och om risken påverkas.
Andra aktörer och ersättningspolicy
Det ska även framgå om fonden får låta andra aktörer genomföra vissa delar av arbetet med fonden. Utöver det så ska det även framgå hur fondens ersättningspolicy ser ut. I informationsbroschyren hittar du också information om fondens hållbarhetsarbete.
När du ska avgöra vilken fond som passar dig bäst kan du bland annat ta ställning till länge du vill spara. Det kan påverka vilken risknivå och avkastningsmöjligheter du väljer. Du kan också bedöma fonder genom att jämföra deras tidigare resultat mot olika index eller andra fonder och titta på fondens rating.
Tidshorisont
Tidsfaktorn är många gånger avgörande för vilken typ av fond du ska välja. Om försäljningen ligger nära i tiden, eller om fondandelarna måste ha ett visst minsta värde, kan det vara klokast att säkra det kapital du har snarare än att försöka öka andelarnas värde. Det kan då vara klokt att välja fonder med låg risk. Ska försäljningen däremot göras långt i framtiden kan det vara motiverat med en högre risk. Det gör du med vetskap om att över en längre tidsperiod svänger de flesta marknader. Eventuella nedgångar kommer sannolikt att följas av uppgångar.
Riskspridning
Sprid risken i ditt fondsparande genom att välja flera olika fonder att investera i. Låt säga att du äger två olika fonder med samma risknivå. Risken som helhet blir då lägre om de två fonderna har olika sorters risker. Man pratar ofta om fondernas "exponering". En av fonderna är exponerad mot råvaror och den andra mot IT-bolag. Det innebär att även om båda fonderna har hög risk, så blir riskbilden lägre om du delar investeringen mellan de två fonderna. Du ska dock alltid tänka på risken i enskilda fonder och vilken risk du är villig att ta med dina pengar men, riskspridning kan hjälpa dig att jämna ut risker över tider men är ingen garanti för att undvika förluster.
Jämföra fonder
Ett sätt att utvärdera en fond är att titta på aktivitetsgraden och hur en fond har avkastat mot sitt jämförelseindex. Ett annat enkelt sätt att jämföra en fond är att själv välja ett index att jämföra fonden mot. Det är dock viktigt att jämförelsen görs med ett relevant index, alltså med ett index som överensstämmer med fondens placeringsinriktning.
En Sverigefond kan till exempel jämföras med OMX Affärsvärldens Generalindex (AFGX) som visar utvecklingen på Stockholmsbörsen. Detta index talar om hur aktierna på börsen har utvecklats i genomsnitt. Ett annat användbart index är OMXS30-index som visar utvecklingen för de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Ett tredje index är SIXPRX (SIX Portfolio Return Index) som ofta används för att jämföra fonder. Detta index visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen justerat för de särskilda placeringsregler som gäller för fonder och inkluderar återinvesterade utdelningar.
Tidigare resultat
Har du kommit fram till vilken typ av fond du är intresserad av ska du sedan välja en eller flera enskilda fonder. Ett sätt att jämföra en fond är att se hur väl fonden har presterat tidigare år, gärna över en femårsperiod eller längre. Ett annat sätt att jämföra olika fonder är att titta på deras rating. Rating är ett slags betyg på fonder som normalt bygger på fondernas tidigare avkastning men kan mäta andra faktorer.
Fondens tidigare uppnådda resultat är ingen garanti för fondens framtida resultat. För att minska risken för sämre resultat kan du kontrollera om fonden har samma ansvarige förvaltare som då den presterade bra.
Rating och ratingföretag
Flera specialiserade företag, som Morningstar och Privata Affärer, utvärderar löpande fonder genom så kallad rating. Fonderna betygssätts utifrån olika kriterier, framför allt historisk avkastning och risk. Det förekommer även rating där förutsättningar för framtida utveckling vägs in i betygen. Om samma fond har fått högt betyg i flera olika ratingsystem betyder det egentligen bara att fonden hittills har lyckats få bra avkastning utifrån fondens placeringsinriktning och risk.
Det finns krav i lag på att fondförvaltare måste beskriva fondens aktivitetsgrad, det vill säga hur aktivt förvaltad en fond är. Aktivitetsgraden ska beskrivas i förhållande till ett valt jämförelseindex.
Syftet med aktivitetskravet
Syftet med kravet på redovisning av aktivitet är att du till exempel ska kunna avgöra om en högre förvaltningsavgift är motiverad och om en fond faktiskt är aktivt förvaltad. En aktivt förvaltad fond ska försöka slå det index den jämförs med. Eftersom alla fonder måste visa hur aktivt förvaltad fonden är blir det enklare för dig att jämföra olika fonder med varandra och du kan fatta mer informerade beslut. Informationen om aktivitetsgrad ska finnas tillgänglig på förvaltarens hemsida, i fondens informationsbroschyr och i årsredovisningen. Du kan till exempel se om avgiften för fondförvaltningen motsvarar aktiviteten i fonden då en lägre avgift normalt är kopplad till lägre grad av aktivförvaltning medans aktiva fonder som hedgefonder normalt är dyrare.
Är fonden aktivt förvaltad?
Om fonden betecknas som aktivt förvaltad kan du förvänta dig att den ska prestera bättre än det index förvaltaren valt att jämföra den mot. Om fonden inte presterar bättre utan följer sitt jämförelseindex, kan fonden vara en så kallad "dold indexfond". Genom att titta på aktivitetsgraden kan du avgöra om det är motiverat med en högre förvaltningsavgift för fonden. Är aktivitetsgraden låg ska du gå vidare och kontrollera fondens innehav för att se om fonden har samma innehav som ett valt index. Normalt bör du kontrollera fondens innehav om fonden har en aktiv risk som är runt 3 enligt ESMA och fonden marknadsförs som en aktiv fond.
Val av jämförelseindex
För att det ska gå att mäta hur aktiv fondförvaltaren är måste förvaltaren först välja ett index som är relevant för fondens inriktning. Fondförvaltaren ska förklara varför det är relevant att jämföra fonden mot det valda indexet. Fondförvaltaren ska sedan också beskriva hur fondförvaltningen bedrivs. Om det inte finns något relevant jämförelseindex ska det finnas en förklaring till varför. Skäl till att ett index saknas kan vara att fonden har ett koncentrerat värdepappersinnehav, en unik investeringsprofil eller liknande.
Hur mäts aktivitetsgrad?
Man mäter aktivitetsgrad med ett nyckeltal som kallas "aktiv risk". Aktiv risk ska visa hur stor skillnad det är i avkastning mellan fondens resultat och det valda jämförelseindexet.
Om fonden har låg standardavvikelse innebär det att fondens resultat bara skiljer sig lite från jämförelseindexet. Fonden presterar alltså en avkastning som följer utvecklingen av jämförelseindexet och det tyder på fondens innehav liknar innehaven i indexet. Om standardavvikelsen i stället är hög betyder det att fondens avkastning skiljer sig mer från det valda jämförelseindexet. Det betyder att fondens innehav inte är samma som indexet utan att fonden innehåller andra värdepapper eller viktning.
Krav på redovisning av historiskt resultat
Om fonden har funnits i mer än två år ska fondförvaltaren även redovisa den aktivitetsgraden i fondens avkastning historiskt - för varje år bakåt i tiden upp till tio år. Utöver att aktivitetsgraden ska anges, ska det även finnas en förklaring till varför fonden uppnådde ett visst aktivitetsmått för perioden. Det ger dig som investerar både en kvantitativ bild av hur fonden presterat och en kvalitativ bild, så att du förstår varför fonden har uppnått ett visst aktivitetsmått.
Vad hittar du informationen?
Informationen om fondens aktivitetsgrad och annan information ska finnas på fondbolagets webbplats. Därutöver ska informationen finnas i fondens informationsbroschyr och årsredovisning. Där hittar du även mycket annan information som kan vara bra att känna till innan du investerar.
Det finns krav på att fondförvaltaren ska skriva om hur fonden arbetar med hållbarhet för varje fond. Informationen ska finnas tillgänglig på förvaltarens hemsida.
Läs mer om hållbarhet i finansbranschen.
Vad menas med hållbarhet?
Det finns inte någon given definition av vad hållbarhet är eller någon lagstadgad metod för att mäta hur hållbar en viss investering är. Kravet på att redovisa hållbarhetsarbete syftar inte till att säga vad som är hållbarhet utan till att informera dig som investerare om vad fonden gör för att vara hållbar inom olika områden: miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.
Vad ska förvaltaren informera om?
Fondförvaltaren ska informera dig som konsument om hur fonden arbetar med de olika hållbarhetsområdena i sin fondförvaltning. Det ska framgå vilken metod som används och vilka områden som fonden aktivt jobbar med. Förvaltaren ska även informera dig om hur man följer upp och själv bedömer resultatet av hållbarhetsarbetet. Uppföljning och resultat ska framgå i årsredovisningen eller i en separat rapport.
Gör förvaltaren inget hållbarhetsarbete ska det också framgå.
Externa webbplatser
Vanliga frågor
Det går att köpa och sälja värdepapper utan att gå genom en marknadsplats (börsen). Alla värdepapper är ju inte noterade där men även om så är fallet är det möjligt. Ska man sälja eller köpa aktier eller andra värdepapper privat bör säljaren och köparen upprätta ett avtal. I avtalet ska man ange till vilken kurs som affären görs till och vilken dag som är likviddag. Avtalet och en begäran om överföring uppvisas för kontoförande institut (KI), det vill säga en bank eller fondkommissionär, som registrerar själva överföringen av värdepapper från säljarens depå eller vp-konto till köparens.