Frågor & svar

Välj en bank och prata med dem. Banken kan kräva olika saker. Till exempel att du kan legitimera dig på ett visst sätt. Läs mer här:

Det finns olika sorters bankkonton. De vanligaste är betalkonton som man använder för att sätta in och ta ut pengar, betala räkningar och så vidare, och sparkonton där du kan spara och lägga undan pengar.

Med ett betalkonto kan du:

• ta emot lön eller bidrag.

• ta ut och sätta in kontanter

• göra betalningar, överföringar m. m. 

Vissa betalkonton går även att använda för ta emot och skicka pengar från andra länder.

I undantagsfall kan det vara möjligt att bli betalningsbefriad från ett lån när långivaren gjort en bristfällig kreditprövning, dvs har beviljat dig ett lån som du inte hade förutsättningar att betala tillbaka. En sådan betalningsbefrielse kan gälla för hela eller delar av lånet och grundas på en bestämmelse i avtalslagen (1915:218: 36 §). Enligt den bestämmelsen kan man jämka ett avtalsvillkor eller ett avtal eller bortse från det om det är oskäligt, till exempel på grund av avtalets innehåll eller omständigheterna då avtalet skrevs. Vid bedömningen utgår man från din ekonomiska situation när du fick lånet. Händelser som inträffat senare, exempelvis arbetslöshet, och som långivaren inte kunde förutse när lånet beviljades, har ingen betydelse.

Det är mycket svårt att få betalningsskyldigheten nedsatt på grund av bristande kreditprövning. Utgångspunkten är att den som ansöker om ett lån själv kan bedöma om det är möjligt att klara av det. Det är också låntagaren som själv bestämmer över sina ekonomiska resurser och över vilka risker man vill ta som lånesökande.

Ja, om du som borgensman tvingats betala istället för låntagaren, har du rätt att kräva tillbaka pengarna från låntagaren. Det kallas för regressrätt. Det är viktigt att du kan styrka att du har betalat och hur mycket. Det gör du enklast genom att banken på skuldebrevet gör en notering om dina betalningar eller genom att du kan visa kvitto.

När du har köpt en fastighet skall du ansöka om lagfart på fastigheten hos Lantmäteriet. Lagfart är ett bevis på att det är du som äger fastigheten. Lantmäteriet kontrollerar att vissa inskrivningsåtgärder är uppfyllda, t.ex. att köpehandlingarna uppfyller vissa formella krav. Sedan antecknas du som ägare till fastigheten i fastighetsregistret. Som bevis på att lagfarten beviljats utfärdas ett lagfartsbevis. Kostnaden för lagfart (stämpelskatt) är för närvarande 1,5% av köpeskillingen eller 1,5 % av taxeringsvärdet (om taxeringsvärdet skulle vara högre). Tillkommer även en administrativ avgift.

Ett pantbrev utfärdas som bevis för inteckning i en fastighet. För att få låna pengar till en bostad kräver långivaren en säkerhet för lånet. Det innebär oftast att du lämnar en viss del av ditt hus i pant till långivaren. Av praktiska skäl är det svårt att överlämna en pant om denna är en bostad, därför får långivaren ett pantbrev som säkerhet.
För att få ett pantbrev måste du som fastighetsägare ansöka om en inteckning i fastigheten hos Lantmäteriet. Alla Sveriges fastigheter är registrerade i det så kallade fastighetsregistret. Uppgifter om ägare och olika rättigheter (till exempel inteckningar) finns i detta register som sköts av Lantmäteriet.

Efter godkännande skrivs inteckningen in i fastighetsregistret och ett pantbrev utfärdas som bevis. De flesta pantbrev har lagts om till datapantbrev och förvaras elektroniskt hos Lantmäteriet. Kostnaden för pantbrev (stämpelskatt) är för närvarande 2 % av det belopp som intecknas. Tillkommer en administrativ avgift.

I vissa fall kan bokade uttag "falla bort" efter några dagar. Ligger transaktionen däremot kvar, så kontakta den bank som har gett ut kortet. Banken gör då en utredning bl.a. genom att kontrollera den s.k. eljournalen från den aktuella uttagsautomaten. Eljournalen visar bl.a. om det har varit något tekniskt fel på automaten vid det aktuella tillfället. Banken ska också ta fram en s.k. avstämningsrapport av vilken det framgår om det exempelvis funnits några överblivna sedlar kvar i automaten vid det aktuella tillfället.

Banken står inte risken för att de pengar du växlar in är äkta. Visar det sig vid en kontroll att sedlarna är falska är det du som står för förlusten. En falsk sedel får inte användas som betalningsmedel. Det är ett allvarligt brott och den som medvetet gör detta kan dömas till fängelsestraff. Även innehav av falska sedlar är straffbart. Den som upptäcker en falsk sedel ska inte ta emot den. Den som redan tagit emot sedeln ska försöka komma ihåg hur han eller hon kan ha fått den och göra en polisanmälan.

Om du har köpt en vara eller en tjänst på kredit, till exempel med ett kreditkort, har du ett extra skydd jämfört med om du betalat kontant eller med bankkort. Vid kreditköp har banken ett solidariskt ansvar tillsammans med säljföretaget för fel och brister i det du har köpt. Det innebär att du kan kontakta din kreditgivare (vanligtvis banken) och kräva ersättning när den du har ingått avtal med har försatts i konkurs och inte levererat den köpta varan eller tjänsten.

Dina rättigheter står i 29 § konsumentkreditlagen. Det lagskyddet har du inte om du betalat med ett bankkort där beloppet dras direkt från ditt konto, eftersom det inte är ett kreditköp. Det gäller inte heller om du betalat genom en överföring från ett tillgodohavande på ditt konto till säljarens konto.

Ja. Om vi antar att auktionshuset är en handelskommissionär, vilket det ofta är, så strider det inte mot lagen att ta ut en kortavgift.